Hur mycket kan du spara? Begär offert! Ladda ner PDF!


Norrland är vår
hemmamarknad, men
vi exporterar också till Svealand, Götaland och
andra europeiska
länder.

 

 

Vanliga frågor

Vilken värmekälla ska jag ha?'

Beroende på din tomt och var i landet du bor har man olika förutsättningar att välja värmekälla.
Den värmepumpstyp som kan producera värme hela året är vätska-vatten värmepump. Vanligen är det bergvärme, ytjordvärme eller sjövärme. Alla tre värmekällorna har olika fördelar och nackdelar.
Bergvärme gör man om man har en mindre villatomt, vackert planerad tomt, nära till berg, svårgrävd mark.
Ytjordvärme väljer man om man har möjlighet att gräva enkelt t.ex. på ett intilliggande fält, åker eller dylikt.
Det är väldigt djupt till berg, man skall planera om sin gräsmatta, det är relativt gott om utrymme ca 600-1000 kvadratmeter till en normalvilla.
Sjövärme är ett alternativ om man har c:a hundra meter eller mindre till en sjö, älv eller hav. Beroende på vattnets eventuella salthalt och om det är rinnande vatten måste man vikta slangen olika mycket. Det är också viktigt att det inte förekommer ankring i området då slangen trots att den ligger på botten är möjlig att kunna skada vid felaktig placering och hantering.
Kostnadsmässigt är bergvärme dyrast därefter sjövärme och sedan ytjordvärmen. Energimässigt är de i princip lika bra, men sjövärmen har en mer konstant temperatur runt 4 grader, bergvärmen varierar mellan årsmedeltemperaturen på orten och plus minus ca 2-3 grader. Ytjordvärmen har en variation mellan årsmedeltemperaturen på orten och plus minus ca 5-6 grader.
Luft-vatten värmepumpar kan vara ett alternativ i de kustnära och sydligare delarna av landet när man varken kan gräva eller borra p.g.a liten tomt med djupt till berg. Dock tappar de väldigt i avgiven effekt eftersom utomhusluften vintertid är en mycket sämre värmekälla än marken. Variationen i utomhusluft kan vara mellan +30 och -35 beroende på placering i landet och hur klimatet är på t.ex vintern. Variationen på värmekällan är årsmedeltemperaturen på orten plus minus ca 20-25 grader.
Luft-Luft vänder sig vanligtvis till direktel fastigheter eller mindre hus med öppen planlösning där besparingspotentialen är mindre och inte kan motivera en större investering som t.ex. bergvärme.
Det är samtidigt en komfort höjande åtgärd då man även kan erhålla kyla sommartid, dock blir då besparingen mindre. Den kan inte heller sprida värmen till rum som inte har naturligt luftutbyte med det rum där inomhusdelen sitter, stängda rum t.ex. toalett eller badrum mm.

Hur vet jag hur långt jag måste borra för att komma ner till berg där jag bor?

Ser du berg komma vid markytan, kan det tyda på att det fasta berget är nära. Det finns ganska detaljerade geologiska kartor att tillgå. Du kan även titta på Sveriges Geologiska Undersökning hemsida (www.sgu.se) där kan du få information om deras uppskattade djup till det fasta berget . Letar du i deras databas kan det också finnas en fastighet i din närhet där man kan se det djup som jordlagret hade för den fastigheten.

Hur djupt borrar man för att installera en värmepump?

Borrhålets djup bestäms av hur mycket energi du måste utvinna för att värma ditt hus. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar också det totala borrhålsdjupet. Först måste man borra igenom jordlagret - den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall drivas minst 2 m in i det fasta berget. Energibrunnsnormen föreskriver dessutom att foderrören måste drivas ner minst 6 meter ner i markytan (s.k.Normbrunn 97). Foderrörsborrning är den dyraste delen av borrningen. Har du exempelvis 7 meter till fast berg, krävs det minst 9 meter forderrörsborrning. Därefter fortsätter man med bergborrning tills det nödvändiga energihålets djup erhållits. Vi räknar tillsammans med din installatör det borrhålsdjupet som skall vara för optimering av din anläggning med hänsyn tagen till ditt energibehov och effektbehov värmepumpens specifikation.

Hur länge räcker värmen i berget?

En värmepumpsanläggning kopplat till ett borrhål sänker temperaturen i borrhålet. Men sänkningen kompenseras av att energi flödar in från berget runt hålet. Man räknar med att temperaturen stabiliseras efter ca. 5 år och blir någon grad lägre än före borrningen. Det viktiga är dock att din värmepumpanläggning inte bortför mer värme än det som tillförs borrhålet. Blir det kallarer i hålet kan man regenerera hålet genom att t.ex använda hålet för komfortkyla sommartid. Då får man både trivsammare klimat i de rum man kyler samt att anläggningen återlagrar borrhålet. Rätt dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för alla framtid. Det är alltså viktigt att dimensioneringen av anläggningen görs korrekt så att man får rätt borrhålsdjup. Vanligen räknar man med att energiuttaget kan ligga på 25-40 W/m (per meter borrhål) vid kontinuerlig drift. Ju längre norrut desto lägre energiuttag kan göras utan att riskera frysning av borrhålet.

Kan man borra grundare resp. djupare borrhål?

Grundare borrhål än rekommenderat djup får aldrig borras - borrhålet kommer helt enkelt inte att kunna leverera den mängd energi som anläggningen kräver och det föreligger risk för frysning. Naturligtvis kan man borra djupare hål, det är inte nödvändigt för anläggningens funktion men en överdimensionering på max 20% kan vara lönsam för anläggningen.

Var kan man borra efter energi och vilken är den bästa platsen på en tomt?

Ett borrhål ska placeras på ens egen tomt. Det betyder att vid gradade (lutande) borrhål skall brunnsborraren se till att inte passera tomtgränsen. Med tanke på ledningsdragning skall borrhålet ligga så nära huset som möjligt, dock inte närmare än 4 meter från husväggen. Anledningen är att man vill ha fritt arbetsutrymme runtom borriggen under borrningen. Bäst är att borrhålet placeras på framsidan huset mot gatan så det är enkelt för borrföretaget att etablera såväl rigg som container för omhändertagande an stenmjölet (borrkax).

Varför borrar man ibland flera hål?

Anläggningar för uppvärmning av stora villor, lokaler mm ska kunna leverera stora mängder värme. Eftersom borrning ner till större djup (mer än 200 meter) är kostsamt och tekniskt sett mera krävande, borrar man flera grundare hål. Det är viktigt att hålen inte placeras för nära varandra - vanligen rekommenderas minst 20 meters avstånd mellan två hål. För tätt placerade energibrunnar "stjäl" energi från varandras värmeupptagningsområde och följaktligen inte kan leverera den beräknade energimängden. Om man inte klarar 20-metersgränsen på markytan, kan lutande hål borras (så länge de hamnar innanför tomtgränsen) - borrhålen lutas då från varandra (i solfjädersform) så att medelavståndet mellan borrhålen är minst 15-20 meter (avståndet mellan borrhålens resp. mittpunkt). Dimensionering av s k flerhålssystem (fler än två) är mera invecklad då man måste ta hänsyn till hålens inbördes läge. Och skall göras i samråd med borrföretaget och din installatör.

Hur nära varandra kan man placera en energibrunn och en dricksvattenbrunn?

Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på platsen. Generellt talar man om ca. 10 meter som en säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i befintlig brunn påverkas under en kort period, men risken för bestående skador bedöms som liten. Samråd alltid med borraren innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.

Kan en för grund brunn fördjupas för att öka dess energikapacitet?

Många vill gärna utnyttja gamla borrhål för energiutvinning. Är vattenkvaliteten i brunnen mycket dålig eller har vattnet sinat kan den ju användas som energibrunn. Flertalet borrare vill dock inte åta sig arbetet p g a att risken att fastna med borrutrustningen är relativt stor. Likaså har en borrare ansvar för de borrhål han/hon producerar och tar inte gärna över ansvaret för brunnar borrade av andra borrare.

Kan man utvinna energi ur ett torrt borrhål?

Ja, det kan man, under förutsättning att det fylls med något material som säkerställer kontakten mellan kollektorslangen och berget. Man kan använda borrkax, bentonit (en typ av naturlera), kvartssand osv. Materialet skall ha så hög värmeledningsförmåga som möjligt. I Sverige finns det knappast några områden där borrhålen är helt torra - efter en viss tid fylls de med vatten. Men om ett borrhål är helt tätt och inget vatten kommer in i det, då vattenfyller man det manuellt. Ett tätt borrhål släpper inte heller ut något vatten och borrhålslocket begränsar avdunstningen till ett minimum. Vanligen kontrolleras borrhålets täthet och grundvattennivån genom att fylla på vatten ända upp till markytan. Efter några dagar stabiliseras vattenytan på det djup som anger grundvattennivån.

Hur påverkas mitt hus och trädgård av borrningsarbetet?

Ett seriöst borrningsföretag skyddar både gräsmattan och huset så att dessa inte skadas i onödan. Som kund får du förbereda en körbar väg fram till riggen - räkna med minst 2 meters bredd. En rigg under arbete behöver en arbetsyta på ca. 3 m x 4 m - dels för att ställa upp riggen och för att borrarna skall kunna röra sig fritt runt maskinen. Även om många företag skyddar området närmast riggen med presenningar, får du räkna med avtryck i gräsmattan och en del "lervälling" runt själva borrhålet. I övrigt skyddas husfasaderna med presenning för att undvika stänk och minimera dammbeläggningen på fönstren mm. Moderna borriggar drivs med tryckluft från en kompressor. Du får räkna med en hel del buller under arbetsdagen. Det tar ungefär en dag att borra ett genomsnittligt borrhål under normala förhållanden.

Behövs det tillstånd för energibrunn?

Det råder anmälningsplikt för energibrunn - kontakta miljöskyddsförvaltningen i din kommun i god tid innan borrningsarbeten påbörjas. Vissa områden omfattas även av tillstånds- och/eller bygglovsplikt. Eventuella tillstånd skall sökas hos miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun.

Vad är värmefaktor?

Värmefaktorn är förhållandet mellan tillförd energi och hur mycket energi man får ut. Om kompressorn, pumparna mm drar 1 kW och man får ut värme på 3,5 kW så är värmefaktorn 3,5.
Thorén har bästa värmefaktorn, vilket Råd o Röns test bland annat visar. Thoréns pumpar tar tillvara på restvärmen i processen. I stället för att låta restvärmen gå förlorad i expansionsventilen, monterar vi en extra luftkondensor och en fläkt som blåser ut varm luft. Luftkondensorn ligger efter den ordinarie kondensorn. Varmluften är alltså gratis förutom den lilla energi som fläkten drar.
Sammanställningen i Råd & Rön visar att Thorén har bäst värmefaktor. Mätningen har utförts under en period och vid temperaturer som motsvarar vanliga driftsförhållanden. För att få en heltäckande bild måste man mäta under ett helt år. Då får man reda på årsvärmefaktorn som också brukar kallas energifaktorn. Tidigare har studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har visat att Thoréns totalkoncept ger bäst energifaktor.